Att avgiftsbelägga tolk blir en förlustaffär för hela samhället

Rätten till tolk i mötet med det offentliga Sverige är grundläggande för ett rätts- och patientsäkert samhälle. Om viktiga yrkesgrupper, som vårdpersonal, handläggare, poliser och advokater, inte kan förstå och göra sig förstådda kan det medföra stora konsekvenser. Tolkar vittnar redan i dag om hur de ofta behöver reda ut felaktigheter när tolk inte använts eller när barn- och anhörigtolkning förekommit.

Innehåll
    Innehåll

      Självklart ska vi sträva efter ett samhälle där alla som stadigvarande bor i Sverige kan förstå och prata svenska. Men även om vi stärker svenskundervisningen behövs tolkar, för situationer där vardagssvenskan inte räcker till kommer fortfarande att uppstå. Det kan exempelvis vara svårt även för någon med svenska som modersmål att ta till sig innebörden av en medicinsk diagnos eller juridiska facktermer, och risken för missförstånd för den som lärt sig ett språk i vuxen ålder är än större.

      Vi ser med oro på de politiska förslag som syftar till att avgiftsbelägga användningen av tolk i möte med myndigheter, rättsväsende eller sjukvård. Det kan leda till en situation där personer undviker nödvändiga kontakter för att de inte ha råd att betala eller är rädda för att bli missförstådda. Det försvårar också för den yrkesperson som behöver tolk för att kunna utföra sitt jobb.

      Alternativet för den som inte har råd med tolk är att låta barn och anhöriga tolka. Men inga barn ska behöva tolka åt en sjuk förälder och inga kvinnor som utsätts för hedersvåld ska behöva ha sin förövare som tolk. Därför borde anhörigtolkning förbjudas, vilket flera partier också ställer sig bakom.

      Att avgiftsbelägga tolk medför också en överhängande risk att samhällets kostnader faktiskt ökar, exempelvis genom felaktiga vårdinsatser. Danmark lyfts ofta fram som ett föregångsland i debatten, men i praktiken har tolkavgifterna skapat problem. Sedan 2018 har tolkanvändandet minskat med 30–35 procent inom sjukvården. Danska Lægeforeningen konstaterar att många drar sig för att söka vård och när de väl måste göra det är patienterna sjukare, alltså blir det dyrare för sjukvården att hjälpa dem.

      Det kan också leda till ökade administrativa kostnader. Den danska tidningen DR rapporterade 2019 att det kostade sju miljoner danska kronor att samla in fyra miljoner danska kronor i obetalda tolkavgifter bara under det första året sedan avgift för tolk infördes. Utöver detta var det sex miljoner danska kronor i tolkavgifter som inte hade betalats in alls.

      I bästa fall blir alltså avgiftsbelagd tolk endast en administrativ börda, och i värsta fall blir det en förlustaffär för skattebetalarna. Om drivkraften med att införa tolkavgift är att minska samhällets kostnader för tolktjänster finns andra vägar att gå, inte minst genom att satsa på digitala tolktjänster. Genom höjd beställarkompetens och bättre dialog mellan beställare och förmedlare kan vi också undvika spillkostnader, samtidigt som vi inte tummar på kvaliteten i tolkningen genom att välja bort auktoriserade och välutbildade tolkar.

      Vi anser:

      • att rätten till offentligt betald tolk i mötet med det offentliga bör värnas.
      • att barn- och anhörigtolkning inom offentlig verksamhet förbjuds och att enbart professionella tolkar får användas.
      • att Kammarkollegiet ges i uppdrag att höja offentliga Sveriges beställarkompetens.

      Våra tolkar vittnar redan i dag om hur de ofta behöver reda ut felaktigheter när tolk inte använts eller när familjemedlemmar tolkat, en situation som kan förvärras om avgiftsbelagd tolk blir verklighet. Om en reform ska genomföras bör en eventuell utredning i direktiven beakta hur den kan förverkligas utan att rätts- och patientsäkerheten påverkas, utan ökade alternativkostnader för samhället och utan att barn- och anhörigtolkning får förekomma.

      Johanna Chinchilla Ekberg
      Director Community Interpreting

      Om Semantix

      Semantix är Nordens största språkföretag. Vi vill bidra till ett rätts- och patientsäkert samhälle genom att förmedla effektiva tolktjänster av hög kvalitet.

      Om tolkning i Sverige

      • Den svenska tolkmarknaden uppgår till cirka 2 miljarder kronor per år. Kommunerna och regionerna bedöms stå för upp till två tredjedelar av den kostnaden.
      • Tolkkostnader är en förhållandevis liten del av kommunerna och regionernas budget. Exempelvis utgjorde kostnader för tolk endast 1,3 promille av Region Stockholms totala budget 2022.
      • Användandet av tolktjänster sker i samverkan mellan offentlig sektor, privata och offentliga tolkförmedlare samt cirka 5 000 verksamma tolkar i Sverige som i huvudsak är självständiga uppdragstagare.

      Källa: Tolkutredningen, SOU 2018:83

      Vad tycker tolkarna?

      Under februari 2023 ställde Semantix ut en enkät till 1 131 tolkar, varav 424 svarade. I enkäten framkom bland annat att yrkesverksamma tolkar oroar sig för att myndighetspersonal och yrkesverksamma inom sjukvård och rättsväsende kommer att ha svårt att förstå och att göra sig förstådda. Det har även fack- och branschorganisationer inom exempelvis sjukvården och rättsväsendet framfört i samhällsdebatten.

      I de nästan 400 fritextsvaren nämns ordet missförstånd 107 gånger, och är det mest använda ordet utöver ord som tolk och tolkning. I fritextsvaren från enkäten framkommer också historier om när tolkar behövt reda ut missförstånd som uppstått när tolk inte har använts, eller när familjemedlemmar har tolkat.

      "När jag sedan träffar klienten i domstolen så vet han inte vad strafföreläggande är, han kan inte det på sitt eget språk men han kunde det i ett polisförhör på engelska, som inte är hans modersmål, polisen har ju skrivit det att det är uppläst och godkänt. Märkligt. Vilken rättssäkerhet pratar vi om nu."

      – från Semantix enkätundersökning bland tolkar om konsekvenserna av att begränsa tillgången till tolk

      Tolkarna själva lyfter fram stärkt SFI och svenskundervisning som en viktig nyckel för att på lång sikt minska behovet av tolkning. Men de är samtidigt tydliga med att deras erfarenhet pekar på att det finns goda skäl till varför en person som behärskar svenska väl i vardagen ändå behöver tolk. Det kan exempelvis handla om att ta till sig information om en medicinsk diagnos eller behandling, eller för polis och rättsväsende att säkerställa att personer förstår information som de har laglig rätt till.

      "Om man sparar på utgifter för tolkning får man betala mer för konsekvenser av det sedan, dvs. rättegångar, jurister, handläggning av olika myndigheter, allvarliga sjukdomar som följder av felbehandling och fel diagnos."

      – från Semantix enkätundersökning bland tolkar om konsekvenserna av att begränsa tillgången till tolk

      Resultat från Semantix enkät till tolkar om konsekvenserna av att begränsa tillgången till tolk

      • Utebliven tolkning leder till missförstånd. 6 av 10 tolkar behöver ofta reda ut missförstånd eller frågor på grund av tidigare utebliven tolkning.
      • Barn och anhöriga används som tolkar. 6 av 10 tolkar har även rett ut missförstånd specifikt till följd av att barn och anhöriga har tolkat i stället för en professionell tolk.
      • Uppdrag ställs sällan in utan att avbokas. 8 av 10 tolkar anger att det endast händer ett par gånger i månaden eller mer sällan.

      Bristande tolkning hotar patient- och rättssäkerheten

      Att urholka rätten till tolk medför inte bara konsekvenser för den enskilde. Det skulle också skapa en svår arbetssituation för flera viktiga yrkesgrupper, som vårdpersonal, handläggare, poliser och advokater. Oavsett språk behöver de både kunna förstå och förmedla information för att kunna göra sitt arbete.

      Vid exempelvis ett möte på vårdcentralen är det inte bara patienten som behöver tolken, utan också läkaren. De som jobbar inom sjukvården behöver kunna förstå patienten så att rätt vård ges, samt kunna leva upp till de krav som ställs i patientsäkerhetslagen så att mottagaren av informationen ska kunna förstå den.

      Om rätten till tolk skulle avgiftsbeläggas på ett sätt som gör att många väljer bort tolk finns risken att myndigheter inte längre kommer att kunna göra sitt jobb effektivt och korrekt.

      Samtidigt är inte rätten till tolk ovillkorlig. Det finns tillfällen när tolk inte behövs, exempelvis vid ärenden av mindre vikt för den enskilde eller om kostnaderna för tolkning framstår som oproportionerliga.

      ”Det är lätt att tro att det endast är en part i rummet som behöver en tolk. Men då glömmer man polisen, läkaren, sjuksköterskan, socionomen, läraren, advokaten, tulltjänstemannen och många fler som är beroende av tolk för att kunna utföra sitt arbete.”

      – från Semantix enkätundersökning bland tolkar om konsekvenserna av att begränsa tillgången till tolk

      Barnperspektivet behöver värnas

      Om rätten till offentligt finansierad tolk skulle begränsas är risken stor att barn och anhöriga i stället kommer används som tolkar, i ännu högre utsträckning än i dag. Trots att kunskapen är stor om de negativa aspekterna av att barn och anhöriga tolkar så är användningen redan nu utbredd.

      Barn- och anhörigtolkning medför även stora problem gällande frågor som personlig integritet och skydd av information. En tolk ska vara helt opartisk och har sekretess och tystnadsplikt. Att tumma på dessa höga krav riskerar att få konsekvenser för den som behöver tolkhjälp.

      Negativa konsekvenser för barn är, utöver att de får information de inte borde få och att de får ta ett vuxenansvar, att det även innebär skolfrånvaro. Barns utbildning och välmående ska inte behöva påverkas av föräldrarnas tolkbehov.

      ”Det blir konsekvenser när man sparar pengar på professionella tolkar. Jag har sett fall där en 17 årig pojke, ett barn, målsägande själv, tolkade åt polisen och åt sin mamma som blev misshandlad, målsägande bägge två, dessutom jävig och ett barn…”

      – från Semantix enkätundersökning bland tolkar om konsekvenserna av att begränsa tillgången till tolk

      Inget barn ska behöva ge sin förälder ett sjukdomsbesked

      Det finns många skäl till att barn- och anhörigtolkning är dåligt. Ett av de viktigaste skälen är barnperspektivet. Inga barn ska behöva ta ansvaret att tolka åt sina föräldrar i dennes myndighetskontakter. Inget barn ska behöva ge sin förälder ett sjukdomsbesked eller till och med ett dödsbesked.

      ”Patienter kommer att utebli från viktiga besök och fler anhöriga, däribland barn, kommer att få följa med och tolka, vilket inte garanterar att tolkningen går rätt till och det är inte heller i förenlighet med barnkonventionen.”

      – från Semantix enkätundersökning bland tolkar om konsekvenserna av att begränsa tillgången till tolk

      Ingen ska behöva ha sin förövare som tolk

      Risken finns att kvinnor och barn som utsätts för hedersrelaterat våld och kontroll tvingas ha en familjemedlem som tolk. Med förövaren som tolk vid mötet med läkaren, polisen eller myndigheten försvåras eller fråntas den utsatta personens möjligheter att få hjälp från samhället.

      ”Man skulle tvingas använda sig av vänner, barn eller bekanta, vilket innebär att samtalen inte blir lika ärliga. En läkares svar skulle dessutom förmodligen anpassas till vad den tolkande anhörige tror att patienten kan eller behöver höra. Det skulle såklart riskera personens hälsa och liv, eftersom han inte skulle få den information han har rätt till.”

      – från Semantix enkätundersökning bland tolkar om konsekvenserna av att begränsa tillgången till tolk

      Det är inte billigare att sluta använda tolk

      Den svenska tolkmarknaden uppgår till cirka 2 miljarder kronor per år. Kommunerna och regionerna bedöms stå för upp till två tredjedelar av den kostnaden. Kostnaderna för tolkning är förhållandevis små i relation till regionernas totala budget. Exempelvis uppgick kostnaden för tolktjänster endast till 1,3 promille av region Stockholms budget 2022. Samtidigt står kommuner och regioner inför kostnadsökningar de kommande åren, enligt SKR:s ekonomirapport från 2022. En av de åtgärder som har presenterats som en lösning för ökande kostnader är att låta personer som har bott i Sverige ett antal år stå för hela eller delar av tolkkostnaden.

      Att begränsa rätten till tolk riskerar ökade kostnader inom vården

      För en yrkesverksam inom vården är det avgörande att kunna förstå och göra sig förstådd för att kunna ställa rätt diagnos och påbörja rätt behandling. Vid missförstånd riskerar patienten att få för lite behandling eller till och med fel behandling.

      Att skjuta hälsoproblemet på framtiden ökar ofta kostnaden eftersom tillstånd ofta hinner bli mer allvarliga. Om patienten felbehandlas blir det också mer kostsamt att sedan sätta in rätt behandling.

      När patienten inte har möjlighet att ha ett uppriktigt samtal och kunna beskriva sina problem i detalj för att det uppstår en språkförbistring blir ett annat alternativ att läkare i högre utsträckning beställer fler tester för att utreda alla möjligheter. Utöver att det kan upplevas oroande för patienten om denne inte förstår varför blir det såklart även dyrare för sjukvården.

      Case – Danmark

      I juli 2018 införde den dåvarande danska regeringen en lag som innebar att personer som har bott i Danmark mer än i tre år får inte längre tillgång till betald tolk när de uppsöker läkare eller annan vård. För att få undantag krävs ett läkarintyg. Förväntningen var att kunna spara omkring 2,4 miljoner danska kronor per år.

      Redan 2019 rapporterade den danska tidningen DR att tolkavgiften hade lett till en förlustaffär för de fem regionerna. Tillsammans hade då regionerna utfärdat räkningar på omkring 10 miljoner danska kronor, varav endast knappt fyra miljoner hade betalats. Samtidigt hade regionen spenderat nästan 7 miljoner kronor på att administrera avgiften och det återstod 6 miljoner danska kronor i obetalda räkningar.

      Samtidigt kritiserades avgiften av yrkesverksamma läkare, fackförbund och branschorganisationer. Bland annat lyfte de att det hade lett till en ökning av anhöriga som tolkade och att de oroade sig för att ställa en felaktig diagnos. De vittnade också om att det hade blivit svårare att utöva sitt yrke, och svenska medier har rapporterat att läkare blir tvungna att bryta mot reglerna och ordinerat tolk för att kunna göra sitt jobb.

      Höj beställarnas kompetens för att minska kostnader

      Att välja kvalitet i tolktjänster är oerhört viktigt för rätts- och patientsäkerheten, men beställare ska aldrig behöva betala ett högt pris i onödan. Genom höjd beställarkompetens och bättre dialog mellan beställare och förmedlare kan vi minska onödiga kostnader, samtidigt som vi inte tummar på kvaliteten i tolkningen genom att välja bort auktoriserade och välutbildade tolkar.

      Hur man väljer rätt tolk till rätt tillfälle kan vara en tidskrävande process, och dessutom kan det vara svårt att veta om den bäst sker digitalt, på plats, förbokad eller on-demand. En ökad beställarkompetens kan därför bidra till att undvika sena avbokningar och långa restider som leder till höga spillkostnader.

      Sammanfattning

      Att begränsa rätten till tolk är olyckligt ur ett samhällsperspektiv. Det riskerar att kränka mänskliga rättigheter om exempelvis en person inte har möjlighet att förstå och ta till sig information om en rättsprocess där denne står misstänkt. Inom vården riskeras felbehandlingar eller underbehandlingar som i värsta fall utgör livsfara för patienten.

      Vi är positivt inställda till att det verkar finnas en insikt om att barn- och anhörigtolkning inte kan ersätta professionella tolkar. Däremot är vi bekymrade över att enskilda personer i sina möten med vård, myndigheter och rättsväsende kommer att tvingas till att använda sig av en anhörig som tolkar. För den som inte har råd att betala tolk finns nämligen inget alternativ.

      Som Sveriges största språkföretag har vi lång erfarenhet av att arbeta med tolkar och att förmedla rätt tolk till rätt tillfälle. Här är våra tre främsta prioriteringar:

      • att rätten till offentligt betald tolk i mötet med det offentliga bör värnas.
      • att barn- och anhörigtolkning inom offentlig verksamhet förbjuds och att enbart professionella tolkar får användas.
      • att Kammarkollegiet ges i uppdrag att höja offentliga Sveriges beställarkompetens.

      För mer information eller kontakt:

      Johanna Chinchilla Ekberg
      Director Community Interpreting
      johanna.ekberg@semantix.com
      0707-64 44 11

      Källor