Epifor – stilexempel ur olika genrer

Som en del av vår stilistiska verktygslåda för copywriters, studenter och andra skribenter som vill vässa sina skrivtekniker handlar det här inlägget om stilfiguren vid namn epifor. Vi ska titta närmare på vad som definierar epiforer, visa varför man använder epiforer och ge exempel på epiforer.

Innehåll
    Innehåll

      Vad är epifor? Vad gör en epifor? Vad betyder epifor?

      En epifor är en repetition av det sista ordet eller de sista orden i en språklig struktur (stycke, strof, mening, sats, versrad, etc.). För att räknas som en repetition måste ordet eller orden förekomma i minst två led. En epifor kan alltså förekomma i slutet av två satser, meningar, stycken eller liknande.

      Repetitioner i olika former kan ha flera olika stilistiska effekter – det kan handla om en sån enkel sak som att upprepningar gör att information lagras lättare i minnet eller om att förstärka intensiteten i det man säger. Därför kombineras upprepningar ofta med andra stilfigurer. Epiforer kan till exempel ofta ses tillsammans med parallellism, stegring, klimax, assonans, allitteration och hopning.

      Namnet kommer från gammalgrekiskans ἐπιφορά som hade många olika betydelser, men som redan under antiken användes för att beskriva samma stilfigur som den betecknar idag. Det vanligaste engelska namnet på samma stilfigur är ”epistrophe”, från grekiska ἐπιστροφή som betyder ”vända om” eller ”vändning”. 

      Epifor: orsak och verkan

      Det finns mängder av stilfigurer som kan användas för att uppnå olika effekter. Som tidigare nämnts kan epiforer användas för att bland annat förstärka intensitet eller fungera som ett minnesknep. Därför är epiforer å ena sidan ett effektivt sätt att få mottagaren att lägga märke till och verkligen ta in orden som man vill förmedla, men å andra sidan är det svårt att utvärdera om epiforer alltid har den effekten, eftersom upplevelsen av en viss stilfigur är personlig.

      Trots att effekterna kan vara svåra att bedöma tenderar en hel del stilupplevelser att vara desamma för människor i en gemensam språkkultur. Det är också därför som de kan vara spännande att använda sig av, eftersom de bygger på ett visst samspel mellan författare och publik. En skicklig författare kan alltså i viss mån förutse vilka reaktioner som ett särskilt språkbruk kommer att ge upphov till hos sina mottagare.

      De potentiella effekterna kan vara åtråvärda inom många olika områden, i allt från politiska tal och reklamkampanjer till en diskussion på arbetsplatsen. Av den anledningen ska vi titta närmare på exempel ur olika genrer här nedan.

      Exempel på epiforer i retorik

      Epiforer är som sagt inte ovanliga inom retoriken. Ett enklare exempel kan vi se i ett begravningstal till Lasse Brandeby hållet av Sten Edgar Staxäng:

      "Livet är det konstigaste jag varit med om”. Så har Lasse sett på sitt eget liv. Så ser vi också på hans liv.

      Här upprepas bara ett ord i slutet av två meningar och ger en betoning på just ”liv”.

      Efter attacken mot Charlie Hebdo i Paris höll Özz Nûjen ett tal där han använde sig av flera olika epiforer:

      Kan vi inte göra något för varandra istället?
      Kan vi inte göra saker för en medmänniska istället?
      Bara göra saker i mänsklighetens namn… istället?

      Epiforen utgörs här av ”istället” som upprepas i slutet av varje mening. I utdraget ovan kan vi även se exempel på andra stilfigurer: anafor (”Kan vi inte göra […]”), retorisk fråga (alla tre frågor ovan), parallellism (de första två meningarna), variation (”något för varandra” blir ”saker för en medmänniska” och ”saker i mänsklighetens namn”).

      Det finns dock fler exempel i samma tal, till exempel:

      Tänka gott.
      Säga gott.
      Göra gott.

      Här förstärks budskapet ytterligare med hjälp av epiforen eftersom varje led är så kort, vilket innebär att upprepningarna hamnar väldigt nära varandra.

      Exempel på epiforer i poesi

      Epiforer används såväl i poesi som i litteratur för att understryka poänger och skapa rytmiska flöden. Många svenska poeter har använt sig av stilfiguren, däribland Elmer Diktonius i dikten ”Barn i stjärnljus”:

      Det finns ett barn,
      ett nyfött barn
      ett rosenrött, nyfött barn.

      Ett annat exempel förekommer i Bertil Malmbergs ”Drömvarsel”:

      Handen förlamad.
      Tungan förlamad.
      Sidan
      förlamad.

      I slutet av varje meningsfragment upprepas ”förlamad” i strofen ovan. Hela dikten innehåller även fler exempel där ”förlamad” utgör en slutlig upprepning.

      Även den store nationalskalden, Carl Michael Bellman, har begagnat sig av stilfiguren. I pastoralen ”Gurkorna” får en epifor avsluta varje strof:

      Farväl min fordna lycka,
      Min herde och min hjord,
      Mitt lilla glada bord,
      Som jag för dig besmycka
      Med skönsta frukt som fås.
      Farväl! jag kan ej länger;
      Min Damon sig nu svänger
      I Westerås.
      Kors! kors! hur du lär flacka
      Kring Fröja yr och vild;
      Mig tycks jag ser din bild:
      Gult skärp och ljusblå jacka,
      Med fint och knyppladt krås;
      Och hur du åt mig skrattar,
      När du din brud omfattar
      I Westerås.
      Må ej mitt hjerta brista:
      Jag honom saknat har
      I fulla fjorton dar…
      O Gudar, lät min kista
      Af Charon hopaslås!..
      Min Damon, hvad du dröjer!
      Hvad är som dig förnöjer
      I Westerås?

      Totalt utgörs dikten av elva strofer som alla avslutas med ”i Westerås”.

      Som sammanfattning kan vi konstatera att epiforer kan ge upphov till olika effekter beroende på vilket sammanhang de används inom, men tjänar ofta till att ge eftertryck åt ett innehåll eller skapa rytm.

      Epifor i sång

      Liksom i retorik och poesi kan upprepningar fungera som ett minnesknep när de används inom musik och sång. En känd svensk julsång innehåller en epifor som många känner till:

      Midnatt råder, tyst det är i husen, tyst i husen
      Alla sova, släckta äro ljusen, äro ljusen

      ”Tomtarnas julnatt” är en klassiker när julen närmar sig. Inledningsraden sägs även från början ha varit ”Midnatt råder, det är tyst i husen, tyst i husen”, vilket skulle göra den första raden till en ännu längre epifor.

      Epiforer i reklam

      Marknadsförare letar ständigt efter nya sätt att övertyga kunder om att köpa deras tjänster och produkter. Utmaningen är ofta att fånga och bibehålla intresse. Det är där som stilfigurer kommer in i bilden. Språkliga verktyg kan vara oumbärliga när det gäller att lyckas med marknadsföring. De kan underlätta när man ska förklara knepig information, göra budskap mer minnesvärda och även underhålla när man vill fånga människors intressen.

      Medvetna företagare, copywriters och andra som jobbar med marknadsföring vet att språk kan trigga känslor och leda till handling. Därför är stilfigurer ofta effektiva redskap när det gäller att göra reklam. Vi ska titta närmare på några epiforer som kommer till sin rätt inom just reklam.

      Hästens sängar tar till en positivt laddad epifor för att stärka sitt varumärke:

      SOV BÄTTRE LEV BÄTTRE

      Även inom andra branscher används epiforer för att nå fram till mottagare. Den privata vårdgivaren Kry marknadsför sig med följande:

      Vi hjälper dig, hos dig.

      Upprepningen sätter sig i minnet och illustrerar själva enkelheten i deras vårdkoncept.

      Även när det gäller matvaror är epiforen ett effektivt verktyg. I reklam för Lönneberga kan man hitta:

      Ät gott, gör gott!

      Här har vi ännu en positivt laddad epifor som uppmuntrar till att välja Lönnebergas varor.

      Vad är skillnaden mellan epifor och anafor?

      Det finns förstås många olika typer av upprepningar och många av dem har egna definitioner och namn. Eftersom epiforen innebär en avslutande upprepning finns det förstås en stilistisk motsats, en inledande upprepning. Den kallas för anafor. En anafor innebär alltså att ett eller flera ord upprepas i början av minst två led i form av versrader, satser, meningar, stycken, eller liknande.

      Som exempel på en anafor kan tas några rader ur ”Sommartider” av Gyllene Tider: ”Ge mig din hunger, ge mig din hand, ge mig allt du vill och allt du kan”.

      Liknande stilfigurer

      Anafor: motsatsen till epifor, det vill säga ett ord eller flera upprepas i början av ett led (”Tag det rätta – tag Cloetta”, Cloetta).

      Variation: samma innehåll repeteras, men varieras – till exempel kan ett eller flera ord skilja sig från föregående led (”Dessa rättigheter, demokratins rättigheter […]”, Olof Palme).

      Repetition: exakt samma innehåll upprepas (”jag och han hon det. vi börjar om. jag och han hon det. vi börjar om.”, Gunnar Ekelöf).

      Anadiplos: ett ord eller flera upprepas i början av ett led efter att ha avslutat föregående led (”Du vill ju stanna, stanna tills jag själv måste gå”, Harriet Löwenhjelm).

      Antanaklas: två eller flera ord med samma stavning men skilda betydelser används i närhet till varandra (filen låg i filen – om de skulle syfta på olika fenomen, t.ex. ”nagelfilen låg i mejeriprodukten” eller ”verktyget låg i körfältet”).

      Conduplicatio: ett ord upprepas två eller flera gånger i flera led (”Arbetarrörelsens moral vill ersätta maktens moral med rättvisans moral. Det är en moral som vuxit fram ur rörelsen själv och de villkor under vilka den tvingats arbeta.”, Olof Palme).

      Diakop: snarlik conduplicatio och även variation, ett ord eller flera upprepas efter att ha åtskilts av ett eller ett fåtal andra ord (”Namnet är Bond. James Bond.”).

      Epanaleps: ett ord eller flera ord både inleder och avslutar ett eller nästföljande led (”Epanaleps? Vad betyder epanaleps?”).

      Polyptoton: upprepning av ord med samma rot i ett eller flera led (”Om livet, om de levande. Om döden, om de döda.”, Gunnar Ekelöf).

      Allitteration: upprepning av inledande konsonanter i början av ord (”frihetens fältrop”, Kata Dahlström).

      Assonans: upprepning av vokalljud (ibland även konsonantljud) i flera ord (”Efteråt kommer två bleka människor som ännu inte fått dricka sitt kaffe”, Stig Dagerman).

      Rim: upprepning av ords ändelser i slutet av flera led, ofta inklusive både konsonanter och vokaler (”När din törst är som störst”, Pressbyrån).

      Parallellism: ett liknande innehåll upprepas eller varieras något med samma syntaktiska struktur (”Tanken har inget mål, bönen har ingen fader”, Pär Lagerkvist).

      Kiasm: en spegelvänd parallellism, alltså att man vänder på ordningen i det andra ledet (”På dagen lyser solen, månen lyser på natten”, Per Lagerholm).

      Tautologi: ett innehåll upprepas, men i annan form, vilket ofta upplevs som överflödigt (först och främst, CD-skiva, gott och väl, chaite).

      Låt Semantix fixa din copy

      Om du behöver hjälp med copywriting kan du kontakta oss på Semantix. Vi har copywriters som talar ditt språk och kan skapa copy för olika typer av tjänster och syften. Våra skribenters pennor står alltid vässade för att se till att du får fram ditt budskap på ett övertygande sätt, oavsett målgrupp och språkliga behov.

      Om du snarare behöver någon som kan korrekturläsa, anpassa existerande copy eller återskapa copy på andra språk har vi även språkexperter som kan sätta tänderna i det.

      Vill du veta mer om våra copywriting-tjänster?

      Fördjupa dig i att skriva med stil

      Är du intresserad av att lära dig mer om stilistik eller hur du kan bli en mer stilsäker skribent? Ta en titt på våra lästips.

      • Carlsson, Siewert. Skrivarbok.
      • Cassirer, Peter. 1986. Stilistik & stilanalys.
      • Rosén, Mikael. 2017. Skriva för att övertyga.
      • Åkerberg, Mattias, och Wiklander, Christer. 2013. Sälj det med ord – Konsten att skriva reklam.

      Källor

      Ta en titt på våra källor och läs vidare om epiforer.