Zeugma – en utförlig guide med exempel

Som en del av vår stilistiska verktygslåda för copywriters, studenter och andra skribenter som vill slipa sina skrivtekniker handlar det här inlägget om stilfiguren zeugma. För att verkligen kunna förstå hur figuren fungerar i olika sammanhang, och hur du kan dra nytta av den i ditt eget skrivande, ska vi titta på hur den kan se ut inom såväl retorik och litteratur som i marknadsföring. Vi ska ge oss ut på en resa från det antika Grekland till Åmål och läsa exempelcitat av både Gustav III och ChatGPT.

Innehåll
    Innehåll

      Zeugma – ursprung och uttal

      Från de gamla grekerna till dagens ungdom – stilfiguren zeugma har klamrat sig fast i språkbruket genom årtusenden. Ibland tycks den uppstå naturligt, men oftast är den noga uttänkt och ibland något krystad.

      Zeugma är ett lånord från gammalgrekiska som betyder ”det som förenar eller sammanbinder”. På svenska betecknar ordet en stilfigur i neutrum, ett t-ord, som uttalas [sɛʹvgma] för dem som läser det fonetiska alfabetet utantill.

      Definition både här och där

      När det gäller zeugmats definition finns vissa komplikationer – nämligen att stilfiguren definieras på olika sätt inom olika språkkulturer. Inom engelskspråkig forskning finns en viss oenighet gällande hur zeugma ska definieras och ofta förekommer två olika definitioner. Inom svenskspråkig forskning används generellt sett bara den ena. Vilken är då vilken? Det ska vi reda ut – en gång för alla.

      (För att underlätta kommer vi att kalla den ena definitionen för engelskt zeugma och den andra för svenskt, trots att definitionerna förstås varierar från forskare till forskare och uppslagsverk till uppslagsverk.)

      Anglosaxiskt zeugma – sammanbinder utan krav på artskildhet

      Det engelskspråkiga zeugmat innebär att ett och samma ord (vanligen ett verb) styr flera satser, men utelämnas i alla förutom den första. Det är alltså en form av ellips (när en del av innehållet i en sats utelämnas). Så, enligt den definitionen skulle följande exempel från dikten ”Lördagskväll” av August Strindberg utgöra ett zeugma:

      Gröna luckor äro redan slutna
      Låsen stängda, reglar skjutna

      Eftersom ”äro” är underförstått i de sista två leden är detta ett exempel på den variant av zeugma som en del engelsktalande forskare beskriver. I engelskspråkiga verk om stilistik särskiljs den här varianten ibland, men inte alltid, från en figur med det engelska namnet ”syllepsis”. Ibland kallas även den för zeugma, med samma användning som inom svenskspråkig stilistik. ”Syllepsis” och svenskt zeugma kan dock alltså ses som synonymer.

      Svenskspråkigt zeugma – sammanbinder med effektfulla och artskilda ordval

      Vad är då ett svenskt zeugma? Jo, nämligen när två ord med kontrasterande innebörd kombineras i samma sats eller mening, ofta på ett lustigt eller otippat sätt. Ofta innebär det att ett ord (återigen, vanligen ett verb) binder samman två eller flera ord eller satser, precis som i exemplet ovan, men fokus ligger snarare på att innebörden mellan orden eller satserna är kontrasterande eller åtskilda. Låter det knepigt? Ta en titt på exemplet nedan:

      Jag gick till skolan med hopp om bildning och kompisar.

      Kunskap som abstraktion ställs emot kompisar, det vill säga människor (även om relationen dem emellan kan sägas vara något abstrakt likaså). Det här är alltså den vanligaste varianten av stilfiguren zeugma på svenska, men den förekommer också med det namnet på engelska. Hädanefter kallar vi den här varianten rätt och slätt för zeugma.

      Exempel på zeugma i retorik

      Zeugma har en lång historia inom retoriken. Om vi beger oss tillbaka till den 30:e oktober 1778, till en tid full av förtryck och folkdräkt, kan vi höra Gustav III skandera stilfiguren:

      Inwärtes hushållning är befrämjad både med upmuntran och nya inrättningar.

      I sitt tal till ständerna lyfte Gustav III den nationella ”hushållningen”, framför allt med syfte på infrastruktur (nya vägar), rättsliga frågor, med mera. Zeugmat utgörs i det här fallet av kontrasten mellan den bildliga och känslosamma ”upmuntran” och de praktiska och konkreta ”nya inrättningar” som gynnade inrikespolitiken.

      Det var inte den enda gången som den upplyste despoten begagnade sig av stilfiguren. I ett annat tal till ständerna strax efter att han genomfört sin statskupp uttrycktes följande:

      Jag hoppades, att mitt bemödande skulle rycka Eder ifrån de bojor, som utländskt guld, och inhemskt hat och sjelfsvåld Eder ville påföra […]

      Zeugma kombineras med en antites i citatet: ”utländskt guld, och inhemskt hat”. Motsatserna ”utländskt” och ”inhemskt” förstärker zeugmat, där en konkret metall (som i sin tur är en metonymi för pengar) ställs emot en aggressiv stämning i riket.

      Kanske bidrog slagfärdigheten till att åhörarna antog hans regeringsform? Hur det än är med den saken är det en stilfigur som sätter igång tankeverksamheten hos mottagaren. Det hade även Carl Bildt koll på när han höll sitt linjetal 2006:

      Den 11 september visar den kraft som ligger i kombinationen av den nya teknologin och det gamla hatet.

      Kanske studerade Bildt noggrant Gustav III:s tal när han med hjälp av en antites förstärkte zeugmat som återigen blandar den starka känslan ”hat” med en form av vetenskap.

      En annan skicklig stilist på den här sidan av 2000-talet har också använt sig av zeugma – det gäller ingen mindre än Sara Danius. Exemplet finns att hitta i hennes inträdestal i Svenska Akademien, i vilket hon pratar om Knut Ahnlund:

      Tentanden åkte hem med goda vitsord och ett kilo äpplen. 

      Kontrasten mellan ”goda vitsord” och ”ett kilo äpplen” skapar zeugmat i meningen ovan.

      Exempel på zeugma i poesi och litteratur

      Vi ska förkovra oss i poesikonsten och börjar hos Birger Sjöberg:

      När snön har fallit tät och tjock
      på alla blamagerna dina,
      du återvänder med tillknäppt rock
      och uttryck putsade, fina.

      I utdraget ur dikten ”Statyernas samkväm” ser vi en återvändare med kläder och formuleringar (”tillknäppt rock och uttryck putsade, fina”), en kombination som målar upp en talande bild av personerna i fråga.

      Ett annat exempel finns att hämta i Nils Ferlins ”Men dessa de mycket fattiga”:

      Men dessa de mycket fattiga
      dem gör det mej ont att se.
      De får aldrig ett bröd från Frälsningsarmén
      och aldrig ett ord i Clarté.

      Dikten innehåller ett zeugma i de två sista raderna ovan: de fattiga får varken bröd eller ord. Ingen skänker dem en tanke i skrift eller en matbit att äta, så att säga.

      Ett annat litterärt exempel på zeugma kan vi hämta från Axel Wallengrens litterära gestalt och tillika pseudonym Falstaff, fakir:

      Det första enkeåret tillbragte hon i förtviflan, det andra i Åmål.

      Figuren åstadkommer återigen en komisk effekt via Wallengrens penna. I det här exemplet kan vi också se att kriterierna för båda definitionerna ovan uppfylls.

      Exempel på zeugma i reklam

      Stilfiguren används även i marknadsföring. Här har vi ett exempel på zeugma i reklam för Lantmännens korvbröd, taget ur ICA:s tidning Buffé:

      Gör något för svenska bönder. En korv med bröd till exempel.

      I exemplet är verbet underförstått i det andra ledet. I det första är verbet en del av ett uttryck ”att göra något för någon”; i det andra är det en konkret handling som uppmuntras – matlagning. Här blandas det abstrakta ”något” med en konkret korv med bröd. Slutsatsen är förstås att vi på ett humoristiskt sätt uppmuntras till att stötta inhemskt jordbruk genom att konsumera matvaror av ett särskilt märke.

      Ett annat reklamexempel på zeugma kommer från Beans, ett företag som senare köptes upp och nu är en del av Beans in Cup. På deras utkörningsbilar användes stilfiguren på följande sätt:

      Vi drivs av gott kaffe, bilen av el.

      Tack vare zeugmats magiska kraft lyckades Beans på ett fyndigt sätt få fram sin produkt och sin miljövänlighet.

      Eftersom zeugmat ofta har humoristiska undertoner kan den uppnå syftet att få potentiella konsumenter att lägga märke till reklamen i fråga, reagera på den och minnas den. Om man skulle roa sig med att hitta på ett zeugma till en kampanj för en sommarrea skulle det kunna se ut så här:

      Sommaren är kort precis som vår rea – passa på!

      Zeugma – en utmaning för AI

      Det är inte bara biologisk intelligens som kan använda sig av zeugma – artificiella hjärnor kan komma på dem också. Titta bara vad ChatGPT har klurat ut:

      Jag bar min mantel och mina sorger med värdighet.
      Han tog sin examen och sitt första steg mot framgång.
      Han stal min bil och mina drömmar.
      Hon vann både priset och publikens jubel.

      Exemplen må vara något klyschiga, men det kan också vara för att de står helt utan sammanhang. Det man kan se är att ChatGPT faktiskt har anammat den definition av zeugma som oftast används på svenska.

      Vi kan alltså konstatera att ChatGPT kan skapa konstruktioner som leker med abstrakta och konkreta substantiv. Vad kommer verktyget att kunna härnäst?

      Låt Semantix fixa din copy

      Om du behöver hjälp med copywriting kan du kontakta oss på Semantix. Vi har copywriters som talar ditt språk och kan skapa copy för olika typer av tjänster och syften.

      Om du snarare behöver någon som kan korrekturläsa, anpassa existerande copy eller återskapa copy på andra språk har vi även språkexperter som kan sätta tänderna i det.

      Vill du veta mer om våra flerspråkiga copywriting-tjänster?

      Liknande stilfigurer

      Ordlek: anspelningar på flera betydelser görs med ett och samma ord (”finmjölk” och ”filharmonisk” i reklam för filmjölk, Mejerierna).

      Ironi: ett budskap förmedlas genom att man på ett uppenbart sätt uttrycker ett annat, ibland motsatsen – det vill säga att säga något annat än det man faktiskt menar (”snabbnudlar innehåller ju hela kostcirkeln”).

      Metonymi: ett uttryck ersätter ett annat utifrån ett slags underförstått associativt förhållande (”jag tar Bordeaux” i betydelsen jag tar ett glas av det Bordeaux-vin ni har på listan och inte själva staden).

      Synekdoke: en specifik typ av metonymi där en helhet ersätts av en mindre beståndsdel eller tvärtom (”Vi såg den ljusa kalufsen komma närmare”, där kalufsen får representera en person, Per Lagerholm).

      Allusion: anspelning på något som förstås av de med gemensamma referensramar, ofta kända citat eller dylikt (”Harry Potter – med rätt att skrämmas”, Dagens Nyheter, citerat av Per Lagerholm).

      Metafor: ett led ersätts med ett bildled. Figuren är besläktad med metonymi, men bildlig snarare än associativ (”krattans kalla fingrar kammade gräset”, där fingrarna får representera änden av redskapet och handlingen när den används liknas vid att kamma hår).

      Personifikation: något abstrakt får mänskliga egenskaper (”gryningen kom med brusten blick […] en gäspning släpade sig över golvet”, Gunnar Ekelöf).

      Besjälning: något konkret och icke-mänskligt får mänskliga egenskaper (”fönstret stirrade länge […] gardinerna dansade på tvären”, Gunnar Ekelöf).

      Asyndes: ett innehåll, det vill säga en mening, flera satser eller andra led, binds samman utan bindeord, oftast med hjälp av kommatecken (”Sommardagar, ljumma vindar, / Blåa vågor, varmgul jord, / Murgrön sig kring stugan lindar, / Hänger över dukat bord.”, August Strindberg).

      Polysyndes: ett innehåll, det vill säga en mening, flera satser eller andra led, binds samman med bindeord (”och hackan högg / och stången bröt / och väggen föll”, August Strindberg).

      Hopning: ord med liknande funktion och innehåll radas upp (”Husens längor, gråbruna väggar, lister, rännor, balkonger”, August Strindberg).

      Utöka dina stilistiska färdigheter – och bibliotek

      Intresserad av att lära dig mer om stilistik på svenska eller engelska? En blandning av uppslagsverk och mer prosaisk facklitteratur följer.

      • Abrams, M. H. 1999 (1957). A Glossary of Literary Terms.
      • Cassirer, Peter. 2003. Stil, stilistik och stilanalys.
      • Cushman, Stephen, et al. (red.). 2012. Princeton Encyclopedia of Poetry and Poetics
      • Forsyth, Mark. 2016. The Elements of Eloquence – How to Turn the Perfect English Phrase.
      • Lagerholm, Per. 2008. Stilistik.
      • Rosén, Mikael. 2017. Skriva för att övertyga.
      • Åkerberg, Mattias. 2022. Copyboken.

      Fall inte i fällan att glömma källan